Det är såhär att jag har en tjejkompis. Vi var bästa vänner förut, gjorde allt med varandra och berättade allt för varandra.
Sen började denhär tjejen kröka varje helg, supa sig dyngrak, spy, ligga runt med folk. Och sån är inte jag, så vi slutade umgås. Jag sa att vi kunde börja umgås när hon vuxit upp!
Men sen började hon må dåligt och supa och festa ännu mer (smart - verkligen). Folk skrev om henne i skvallerbloggar att hon är en slampa (INTE OKEJ)
Och jag har verkligen alltid ställt upp för henne, alltid! När det var riktigt illa tänkte jag tom ringa hennes mamma och berätta vad som stod på, så hon skulle få hjälp.
Men såfort jag behöver henne till någonting så "har hon inte tid" hon "mår dåligt" hon "glömde". Och jag blir så jävla sur! För hon står och grinar och säger att jag är hennes bästavän, men det visar hon fan inte. Hon tar precis alla före mig. Jag är så trött på att försöka hjälpa henne, ens försöka vara hennes kompis. För det går inte längre. Jag planerar in henne i saker, för hon har sagt att vi ska ses, att hon ska sova hos mig eller jag hos henne och blabla. Men när det kommer till kritan så glömde hon att hon måste "städa hela lägenheten", att det är viktigare än att hjälpa mig med det jag behöver hjälp med (?) Och det tar tydligen en hel jävla helg att göra det. Sannorlikheten är lika med noll.  Och så har hon bjudit över andra vänner som ska sova där, istället för mig..
Och jag tycker verkligen inte att man gör så, är så trött på att behandla henne bra, när hon inte gör det tillbaka.

What u give is what u get. Right?